Advertisement
Svenska joderingen av salt har minskat frekvensen av struma Utskrift E-post
2012-01-18
Men låg användning av joderat salt i skolorna ger oro för framtiden

Jodbrist är ett internationellt hälsoproblem. Det kan resultera i utvecklingsrubbning, struma och tyreoideadysfunktion. Enligt WHO är joderingsprogram den fjärde mest kostnadseffektiva åtgärden för att öka folkhälsan. Sverige hade stor utbredning av struma och många kretiner för 100 år sedan. Det svenska joderingsprogrammet startade 1936. Den första nationella uppföljningsstudien, Swejod, visar att joderingen är tillräcklig. Riskgrupper kan dock identifieras där joderingen kan vara otillräcklig. Oro för framtiden finns, eftersom det totala saltintaget bör minska till hälften enligt Livsmedelsverkets rekommendationer, vilket kan äventyra jodintaget i Sverige om inte åtgärder vidtas.

Jodbrist kvarstår som ett hälsoproblem i 47 länder världen över. Bland våra skandinaviska grannar föreligger olika strategier för att tillgodose ett tillräckligt jodintag. I Danmark, som tidigare haft lindrig till måttlig jodbrist under lång tid, har jodering av salt i bröd varit obligatorisk sedan år 2001. Norge har ingen allmän jodering till befolkningen, men krav på att foder till nötkreatur ska joderas. Detta bidrar till höga jodnivåer i mjölk. I Finland är både bordssalt och djurfoder jodberikat. I Sverige finns ett joderingsprogram av bordssalt sedan 75 år.

Adekvat intag av jod är nödvändigt för att bilda tyreoideahormon. Lågt jodintag resulterar i utveckling av hypotyreoidism och struma. Försämrad produktion av tyreoideahormoner under graviditeten påverkar barnets tillväxt och dess hjärnutveckling. Allvarlig jodbrist resulterar i mental retardation hos den nyfödde som ett resultat av den dåliga tillgången av tyreoideahormoner. Också moderat och lindrig jodbrist har hälsokonsekvenser i form av ökad fre­kvens av struma och hypertyreoidism till följd av hyperfungerande autonoma områden i knölstruma. Jodbrist hos barn i skolåldern försämrar tillväxt och påverkar kognitiv förmåga och motorisk funktion.

Tillgången på jod varierar i olika delar av världen, främst beroende på olika nivåer av jod i grundvattnet, olika jordmån och växtlighet, varierande tillgång på föda i form av fisk och skaldjur och skiftande bruk av mjölkprodukter. I många områden med urlakade jordar och långa avstånd till havet är jodbrist fortfarande ett stort hälsoproblem.

Läs mer: http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=17649

Källa: Läkartidningen
 
< Föregående   Nästa >
Advertisement