Advertisement
Selenit kan fungera som läkemedel mot asbestorsakad cancer Utskrift E-post
2009-12-17
Gustav NilsonneMalignt mesoteliom är en ovanlig tumör som orsakas av asbest. Den uppstår oftast i lungsäcken, men kan också förekomma i bukhålan och hjärtsäcken. Trots att skadeverkningarna av asbest har varit kända sedan 1960-talet har antalet nyupptäckta mesoteliomfall per år inte börjat minska. Detta beror främst på att det kan gå 3-4 decennier mellan exponering och diagnos. Malignt mesoteliom är svårt att diagnostisera och mycket svårt att behandla. Medianöverlevnadstiden från diagnos är ungefär ett år, och runt 10 procent av drabbade är vid liv fem år från diagnostillfället. Dessa tal har inte förbättrats nämnvärt under de senaste tjugo åren. Den nu framlagda avhandlingen handlar huvudsakligen om ett experimentellt läkemedel: selenit, en oxiderad form av grundämnet selen. Forskarna vid Karolinska Institutet har undersökt effekten av selenit på tumörceller i odling. De visar att selenit orsakar programmerad celldöd, så kallad apoptos, i mesoteliomceller, och även att mesoteliomceller är känsligare för selenit än normala celler från lungsäcken, som inte är tumöromvandlade. Selenitens effekt beror på att den orsakar oxidativ stress, det vill säga produktion av reaktiva syremolekyler som reagerar med cellens olika beståndsdelar så att dessa förlorar sin normala fuktion.
Närmare undersökningar av hur selenit orsakar apoptos har bland annat visat att selenit leder till produktion av proteinet p53, som har kallats ”celldödens dirigent”, och att p53 förflyttas till cellkärnan, där det normalt styr uttrycket av en mängd gener. Dock ansamlas p53 i cellkärnan  i en inaktiv form, som saknar förmåga att styra celldödsprocessen. Vi har föreslagit förklaringen att det är den oxidativa stress som följer av selenitbehandling som leder till inaktiveringen av p53.
Jämförelser mellan selenit och konventionella cytostatika visar att selenit är mera effektivt i koncentrationer som teoretiskt skulle kunna ges till patienter. Sex olika mesoteliomcellinjer ingick i dessa försök. Samtliga var generellt högt motståndskraftiga mot cytostatika, men samtidigt visade alla sex känslighet för något eller några av de testade läkemedlen, dock sällan samma. Dessa resultat tyder på att ökad individanpassning av läkemedelsbehandling vid mesoteliom kan leda till bättre behandlingseffekt.
Vidare har forskarna undersökt hur selenit påverkar immunförsvarets igenkänning av tumörceller, och i synnerhet den så kallade NK-cellen, som är den komponent av immunförsvaret som framför allt har till uppgift att upptäcka och döda celler som är skadliga för organismen till följd av tumöromvandling eller virusinfektion. Selenit ökar igenkänningen av mesoteliomceller, och forskarna har också kunnat visa att detta beror på en minskning av molekylen HLA-E på tumörcellens yta, vilken i vanliga fall hämmar NK-cellsaktivering. Dessa fynd talar sammantaget för att selenit skulle kunna användas som ett nytt läkemedel mot malignt mesoteliom. Ytterligare studier krävs för att utvärdera säkerheten och den eventuella behandlingseffekten hos patienter.

Källa: Karolinska Institutet
 
< Föregående   Nästa >
Advertisement