|
Nukleotider – livets alfabet |
|
|
|
2010-09-02 |
Vad händer när koncentrationen av nukleotider störs i en cell? Hur reagerar och hanterar cellen detta? Detta är några av de frågor Dinesh Kumar försöker besvara i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet 9 september.
Zooma in texten i en valfri bok på svenska; vad du möter är ingenting annat än svenskans 28 bokstäver, noggrannt arrangerade. Naturen använder, häpnadsväckande nog, ett liknande alfabet, men naturens innehåller endast fyra bokstäver: A (dATP), T (dTTP), G (dGTP) och C (dCTP).
Dessa fyra bokstäver är deoxyribonukleosidtrifosfaterna, eller dNTP. Deras arrangemang, på en stomme av socker-fosfat, bildar livets språk: DNA (DeoxyriboNucleic Acid). Alla levande organismer, från de enklaste till de mest komplexa, från mikroskopiska bakterier till gigantiska valar, delar utan undantag samma genetiska byggstenar.
Den nästan ofattbara mångfald av liv vi ser runt omkring oss beror på variationer i sekvensen av ”bokstäver” i DNA. Människan har ungefär tre miljarder bokstäver i sitt DNA, medan bagerijäst, Saccharomyces cerevisiae, har ungefär tolv miljoner bokstäver i sitt.
Dinesh Kumars avhandling sprider ljus över flera frågeställningar kring detta, bland annat vad som händer när koncentrationerna av dNTP störs och hur en cell reagerar på och hanterar sådana situationer.
Källa: Umeå universitet
|
