|
Kön, konsultation och kvalitet - nya perspektiv på kardiovaskulär prevention |
|
|
|
2009-05-17 |
Trots användandet av allt mera sofistikerade tekniker inom den medicinska praktiken så kvarstår betydelsen av en god konsultation som basen för en framgångsrik kardiovaskulär prevention på individnivå. Genom att utveckla konsultationen och en bättre kommunikation om kardiovaskulär risk så kan riskfaktornivåer förbättras om patienten blir motiverad och förstår bakgrunden till förslag om behandling. Om kön, konsultation och kvalitet på kardiovaskulär prevention, skriver här Peter Nilsson, professor i klinisk kardiovaskulär forskning, Lunds universitet.
Flera studier under senare tid har pekat på betydelsen av egenskaper hos läkaren, t.ex. läkares kön, för graden av framgångsrik riskfaktorkontroll. Detta bör leda till en ökad satsning på forskning kring vad som betingar en framgångsrik konsultation, inte bara i form av nöjdhet hos patienten utan även i form av uppnådd riskfaktorkontroll.
Basen för den kardiovaskulära preventionen på individnivån är den kliniska konsultationen i mötet mellan patient och läkare, vilket även gäller för t.ex. hälsosamtal med en distriktssköterska [1]. Traditionellt gäller för en läkarkonsultation att denna bygger på anamnes och status i form av en klinisk undersökning. Denna konsultation kan sedan stödjas av information från blodprovstagning eller olika tekniska undersökningar inför ett ställningstagande till vidare åtgärder och behandling. Applicerat på den kardiovaskulära preventionen så kan anamnesen inrikta sig på att kartlägga individens egen tidigare sjukhistoria liksom livsstil och sociala bakgrund, men även på en kartläggning av t.ex. familjär förekomst av tidigt uppträdande hjärtkärlsjukdom [2].
Ladda hem hela artikeln som PDF
Peter M Nilsson
professor i klinisk kardiovaskulär forskning, Lunds universitet
|
