|
Hur har folkhälsan för hjärtkärlsjukdom och diabetes utvecklats i Sverige under senare år? |
|
|
|
2007-11-21 |
Man räknar med att över hälften av alla svenskar till slut kommer att avlida i någon hjärtkärlsjukdom som direkt eller indirekt dödsorsak. Jämfört med södra Europa så har Sverige cirka 40 procent högre förekomst av hjärtinfarkt, medan andelen individer som insjuknar i slaganfall (stroke) idag är bland Europas lägsta.
Gynnsamma trender i befolkningen
Det som fr a kännetecknar de senaste årens medicinska utveckling är en sjunkande dödlighet i kardiovaskulära sjukdomstillstånd sekundärt till förbättrad vård och mer aktiv behandling (intervention) med olika tekniska ingrepp (ballongvidgning, kranskärlsoperation) samt medicinering (ex. blodproppsupplösande behandling) [1,2]. Man bör beakta att nya diagnostiska kriterier för hjärtinfarkt (baserat på läckage av hjärtspecifika enzymer som mäts i blodprov) infördes 2001 med påföljd att det då skedde en vis skenbar ökning av nyinsjuknandet under några år, något som nu åter minskat.
De trender i sjukdomsyttringar för hjärtkärlsjukdomarna som ingående beskrevs i Folkhälsorapport 2005 [3] kan nu följas ytterligare under några år. Resultaten visar i sammanfattning att nyinsjuknandet i hjärtinfarkt per 100 000 invånare nu är tillbaka på 2000 års nivå efter en tillfällig uppgång till följd av de nämnda förändrade diagnostiska kriterier under 2001 (Figur 1). Dödligheten i kranskärlsjukdom (ischemisk hjärtsjukdom) och hjärtinfarkt fortsätter också att sjunka över tid (Figur 2), vilket är en för folkhälsan gynnsam utveckling. Ladda hem hela artikeln som PDF
Här finns referenslistan att ladda hem som PDF
Peter M Nilsson
docent, universitetslektor
Institutionen, kliniska vetenskaper medicin Universitetssjukhuset MAS Malmö
e-mail:
Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa det
|
